MARJA PERSSON - SKIDÅKNING
PRESENTATION
INTERVJU
När började du först skida och hur upptäckte du freeriding?
Jag föddes i Sverige och där är vi omringade av snö. Så fort du lär dig gå får du också lära dig åka skidor. Men det var först då jag slutat skolan som jag började åka skidor på allvar. Jag åkte telemark på den tiden. Sedan reste jag till Verbier för att se om jag kunde hitta ett jobb där och bättra på min franska. Detta var säsongen 99 och det var mycket snö det året. Där fanns så mycket pudersnö och det var första gången jag kunde skida i sådana förhållanden. Jag var helt förlorad, typ “grabbar, det här är faktiskt vad jag vill hålla på med” och tänkte “ok, nu håller jag på och åker skidor tills jag inte har lust längre”. Nu har det gått över 10 år och jag åker fortfarande.
Vilket är ditt bästa minne från Freeride World Tour?
Det bästa minnet är onekligen när jag vann Nissan Xtreme Verbier 2007. 3 år tidigare blev jag skadad, jag bröt 2 ryggkotor, så jag var inte så säker på om jag faktiskt kunde tävla framgångsrikt igen. Därför var jag överlycklig att se att jag åter kunde göra väl ifrån mig och gjorde ett åk som jag var riktigt stolt över, det var perfekt. Det viktiga var inte om jag vann eller inte, men naturligtvis var det extra kul att jag vann, nästan för bra för att vara sant. Jag undrade om jag någonsin skulle känna på det sättet igen, det är så otroligt! När du är mitt uppe i ditt åk och känner att du bara måste fortsätta, kan det hända att du är lite ‘ängslig’ för att falla eller i den stilen, men det är ändå mer fråga om en utmaning, du utmanar dig själv, och det tycker jag är positivt.
Sysslar du med andra sporter på sommaren?
Jag gillar alla sporter som inte känns som sport. Jag gör bara grejer som jag tycker är kul, som faktiskt får mig att känna adrenalinet flöda eller i den stilen. Jag letade efter någon sommarsport som lite skulle likna freeride. Det närmaste jag har kommit var cykling, det ger dig lite liknande känslor, du kan cykla upp för backe (det ger dig en bra fysisk ansträngning) och sedan känner du adrenalinet när du åker ner.
Hur gick din senaste säsong?
Jag är mycket nöjd med min senaste säsong, mina resultat var rätt bra. Jag var på prispallen vid varje tävling och jag gjorde mina två första expeditioner, vilket var otroligt. Vi reste till Mongoliet i april-maj och jag var även i Peru där vi hade ett välgörenhetsprojekt för att samla in pengar för gatubarnen i Cajamarca. Så vi stödde två projekt. Det är en bra kombination att tävla och filma freeride på vintern och sedan göra några bergsexpeditioner på sommaren.
Vilka planer har du för det kommande året?
I januari startar den första etappen av Freeride World Tour med Nissans ryska äventyr i Sochi, och den andra blir i Frankrike. Efter det vill jag försöka åka till Alaska. Det har varit en dröm ända sedan jag började åka skidor att åka till bergen där. Om du inte drömmer om att åka till Alaska, då är du inte en riktig freeride-åkare.
Vad hoppas du uppnå i de kommande tävlingarna?
Inför nästa år hoppas jag bara att jag kan hålla mina mål på en rätt låg nivå. Ett mål är att hållas frisk och i form och inte skada mig. Sedan vad Freeride World Tour beträffar, hoppas jag kunna kvalificera mig för finalen alltså, Nissan Xtreme Verbier. Det är den bästa tävlingen som du kan delta i och jag älskar stämningen där.